Posts By: Petra

50 Frågor du bör ställa dig själv.

Jag blev lite inspirerad tidigare då jag ramlade in på en blogg där personen som bloggade svarade på 50 frågor om sig själv och postade och så tänkte jag att jag gör samma sak. En stor del som läser detta känner nog mig redan, men det som kan vara intressant i detta är inte kanske hur ni upplever mig utan hur jag upplever mig själv.

1. Vad är din passion?
Jag vet inte riktigt. Mitt hem kanske, jag gillar att ha det fint och mysigt hemma. Och mina blommor och växter, jag älskar att se när saker växer och utvecklas. Det är magi på sätt och vis.

2. Vad skulle du göra i livet om du inte behöver arbeta för pengarna?
Pyssla i trädgården på heltid.

3. Var vill du vara om 5, 10, 20 eller 40 år?
Hemma och mysa i soffan eller sängen med hundarna och Alex. Om 5 år borde båda hundarna leva om de har hälsan, Wilma klarar nog däremot inte 10 år.

4. Vilka är dina grundläggande livsvärden?
Alltså, jag tror delvis på karma vilket nog är lite konstigt eftersom jag är ganska oreligiös och rätt praktisk lagd annars. Men jag lever efter det också att jag vill vara förlåtande och förstående men också vänlig och positiv även om det inte alltid är självklart.

5. Vilka är de tre viktigaste människorna i ditt liv?
Pappa var en av de. Men nu blir det kanske Niclas, Alex och mamma. Men det är en ganska svår fråga. Ingen av de nära mig skulle jag vilja behöva leva utan. Det suger rejält.

6. Vad är din största dröm?
Jag vet inte riktigt. Jag drömde om att bli en asgrym IT-specialist på Microsoft och det är jag redan. Jag hade en lista med mål och drömmar som jag skrev när jag var 25 och jag har gjort allt på listan. Det är kanske dags att skriva en ny lista när jag fyller 35 eller något.

7. Hur mycket är du beredd att offra för att din dröm ska gå i uppfyllelse?
Tid, pengar och säkert lite blod om det behövs.

8. Vilka är de tre saker i ditt liv som du skulle vilja ändra på?
Jag skulle behöva lite mer tålamod ibland. Jag skulle också önska lite mod över lag i vissa sammanhang. Det finns gånger då jag också är en fegis och det är trist. Jag skulle vilja hitta på saker oftare, men jag är oftast för bekväm och nöjd. Lite hemkär och lat.

9. När var sista gången du skrattade högt?
Typ 2 timmar sedan.

10. Vad är du tacksam för?
Allt. Jag har absolut kämpat för mycket i mitt liv. Men jag har också fått en del och jag är väldigt tacksam.

11. När var sista gången du provat något nytt?
Igår. Jag beställde hem Dougges Black Currant -öl. Svarvinbärsöl alltså. Jättegott.

12. När var sista gången du gjorde något spontant?
Också igår. Hakade på lunch med föräldragruppen fast jag var trött och hade tänkt åka hem och vila direkt.

13. Vilka är de mest minnesvärda ögonblicken från ditt förflutna?
De stora ögonblicken. När jag tog körkort t.ex. och min examen. Men också vårat bröllop och när jag fick se Alexander för första gången.

14. Ska du göra samma misstag om och om igen?
Det beror på misstaget. 😉

15. Glöm din riktiga ålder för en sekund – nu berättar du själv hur gammal du är?
15? Eller 65. Det beror på dag, tidpunkt och vad jag har druckit.

16. Hur viktig är det sociala godkännandet för dig?
Inte så mycket längre tack och lov.

17. Bor du med andra eller för dig själv?
Andra.

18. Vilken var den senaste läxan i livet som du lärt dig något av?
Ibland blir saker bättre när man gör det själv. Jag har ju ibland lite högre krav på kvalitén på vissa saker och då blir det bäst om jag gör det själv. Saker som är mindre viktiga har jag inget problem att delegera till andra.

19. När var sista gången du hjälpte någon?
Det beror ju på i vilken skala man tänker i. Jag höll t.ex. upp dörren för en äldre dam idag på vårdcentralen. Men sen har jag också lånat ut en större summa pengar.

20. Har du någonsin hjälpt en fullständig främling?
Ja, naturligtvis.

21. Vad är din största rädsla?
Fullständigt mörker.

22. Vilket ord beskriver din personlighet bäst?
Social.

23. Vad inspirerar dig?
Andra färgglada personer. Det finns inget tuffare än personer som vill och vågar vara sig själva.

24. Vilken är den största förändringen som du gjort under de senaste 5 åren?
Att jag är en mamma.

25. Vad är ditt livs största prestation?
Samma som 24.

26. När var sista gången du var stolt över dig själv?
Jag minns inte. Jag är det dock ganska frekvent. Jag var stolt när jag skruvade ihop en möbel själv och satte upp utebelysningen själv.

27. Om allt var möjligt var skulle du bo?
Där jag bor idag. Jag älskar mitt hus.

28. Vad hindrar dig från att göra det första steget mot din dröm?
Inget.

29. När var sista gången du tog risken?
Jag brukar inte dra mig för att ta risker. Men jag har inga större risker i mitt liv just nu.

30. Vilka är de 3 personer som haft mest inflytande på dig?
Pappa, mamma… Sen vet jag inte.

31. Vad är din djupaste hemlighet?
Jag stal 5-kronor av mamma och pappa när jag var liten. Annars har jag inga hemligheter.

32. Vad är lycka för dig?
Min familj och mina hundar. Och en skål med pommes, sovmorgon och en kall öl.

33. Vilka vanor vill du sluta med?
Svära så mycket.

34. Hur mycket är du beredd att offra för framgångsrik karriär?
Vet inte. Är rätt nöjd som det är.

35. Vad du aldrig kommer att glömma?
Vet inte. Man glömmer ju det man glömmer. Och minns det man minns.

36. Vilka var de mest känslosamma ögonblicken i ditt liv?
Alex födsel, bröllopet och pappas bortgång. Shit, det har verkligen varit en omtumlande tid.

37. Om du skrev om ditt liv och bara nämnt de mest färgstarka, levande, stark och imponerande perioder på hur många sidor skulle boken vara?
Alltså jag har ju mitt CV, min blogg och en lång läkemedelsjournal. De rymmer nog det mesta så kanske 2-3 sidor satir också.

38. Hur många gånger har du blivit kär?
3.

39. Hur många gånger har ditt hjärta brutits?
2.

40. Vad får dig att hålla motivationen uppe och fortsätta?
Mindre hälsosamma drycker. Kaffe till vardags och sprit på kvällen.

41. Ger du upp för tidigt?
Aaa, ofta. Speciellt med saker som ska skruvas ihop. Måste jag läsa för mycket instruktioner så pallar jag inte.

42. Vet du hur det känns att vakna upp med ett leende?
Ja. 🙂

43. När var sista gången du grät?
Igår.

44. Tycker du om dina födelsedagar?
Ja, det är kul. Då får jag välja middag och får presenter och blommor.

45. Är du i fred med dig själv?
För det mesta.

46. Om inte ekonomin hade betydelse, skulle du arbeta som du gör nu?
Nej det tror jag inte.

47. Hur mycket tid spenderar du i sociala nätverk?
Rätt mycket. Men det varierar lite så klart.

48. Är koppen halvtom eller halvfullt för dig?
Det beror på vad det är i den. Men för det mesta är eller blir den halvtom. Jag gillar inte att gå runt och spara på saker.

49. Har du upplevt något paradigmskifte?
Ingen aning.

50. Vanligtvis lyssnar du på ditt hjärta eller din hjärna?
50/50.

Innan tystnaden…

Idag mår jag inte alls bra… Jag har sovit väldigt dåligt och vaknat varannan timme och sen ordentlig huvudvärk på det. Det är dock inte Alex fel utan jag är ledsen och har svårt att sova.

Igår meddelade polisen mig att pappas utredning är avslutad och ingen dödsorsak kunde hittas. Hon som höll i ärendet var väldigt formell men ändå trevlig och sympatisk och vi gick igenom alla observationer på telefonen. Men hon skickar också utlåtandet på posten. Vi räknade lite med att inte få något svar men det gör ändå ont att inte få veta. Det känns som om han dog utan någon orsak eller anledning. Naturligtvis är det inte så utan något har ju hänt. Vi får bara inte veta vad. För egen del känner jag att det försvårar sorgeprocessen.

Jag fick ringa runt igår till familjen och berätta att vi inte kommer få veta men också berätta lite om det som observerats. Det känns väldigt tungt och otillfredsställande. Det är ca 10% som dör före 65 år, och pappa hann fylla 65 och några månader. Sedan är det ytterligare 10% av alla dödsfall som inte går att hitta någon orsak. Hur kommer det sig att just min pappa måste drabbas i båda fallen? Pappa levde inte så hälsosamt. Han var rökare sedan 50 år bakåt. Led av diabetes typ 2 och hade högt blodtryck. Han hade också KLL, en kronisk form av leukemi men inte dödlig. Vår egen teori lutar åt något plötsligt hjärtstopp som inte kunnat ses under obduceringen. Men vi vet så klart inte.

Jag pratade en längre stund med mamma. Hon berättade att hon saknade pappa så mycket. De var skilda sedan 20 år tillbaka men bästa vänner. Mamma berättade hur hon träffade pappa på sitt jobb när han erbjöd sig att sitta barnvakt. Vad har du för erfarenhet hade mamma frågat? Och pappa sa att han passat sin systers son, dvs min kusin. Detta var 1980 och 3 år innan jag föddes. Mamma och jag pratade om hur duktig Alex är på att öva sin nacke och jag berättade att han blir väldigt frustrerad. Mamma sa att pappa brukade kalla mig för “den lilla svanen” med min lilla hals som stack upp. Nu är den lilla svanen vaken brukade han säga.

Nu har den lilla svanen en egen liten svan.

All days black.

Jag funderar på att starta en stödförening för vi som tenderar att klä oss lite mörkare. “Vi som bär svart” kan den kanske få heta? Där kan vi samlas och prata om behovet av mer färg i vår utstyrsel. Jag kan börja och erkänna att jag ger mig själv pluspoäng och en klapp på axeln när jag köper någon grön blus, lila skor eller en rosa mössa. Men ändå så fylls min garderob av svarta skönheter. Min garderob har också en svart heltäckningsmatta som jag gillar att sitta på och klappa. Jag försöker övertala min man att jag ska få måla hela garderoben svart på både väggar och tak för att skapa en illusion där man inte vet vart väggen tar slut och taket börjar. Sen täcka ena väggen av guldfärgade speglar i olika storlekar. Jag har försökt förklara min idé men ingen förstår. Jag kommer dock envisas här hemma och hoppas att jag till slut vinner. Vi får se.

Och nu undrar ni säkert… Vad har Petra köpt på Cyber Monday, “Black Monday”. Jo, jag har köpt Super High Flex Jeans, En Beret typ en blandning mellan en basker och en hårig hatt. Eller baskig “ferret” för att det liknar en svart iller. Jag vet inte men jag köpte i alla fall en sån. Den är säkert varm och skön. Svart är dessutom en väldigt smickrande färg att ha på sig då det ger en mer slimmad effekt.

Men alla dåliga saker då? Jo såklart att svart förknippas med en dyster färg som både länkas till svartrockare, metalheads, EMOs, burqas och andra religiösa utstyrslar men också begravningar. Så hur vet man att den svartklädde inte är något tidigare nämnt? Det kan man ju aldrig veta. Sen förknippas ordet svart även med mörkhyade människor och något som folk uppfattar stötande finns ibland kvar. Jag närmade mig den vitaste killen i Vallentuna Centrum i fredag med de svartaste kläderna och sträckte fram en reflex; du ser svart ut och behöver en reflex. Han småskrattade lite och tog emot den på vägen och fortsatte gå med ett leende. Så där kan man inte säga tyckte mitt sällskap. Vadårå sa jag? Han var ju helt svartklädd som jag, man syns inte i mörkret då. Ja, men man säger inte så… Nähä? Okej, nästa person: “du syns så dåligt i mörkret till följd av dina mörka kläder så ta gärna en reflex”…

I detta ögonblick hoppas jag ni förstår att jag är så extremt antirasistisk att det inte ens slår mig att ordet svart är dåligt. Och blir väldigt överraskad över att folk sammankopplar både mig och ordet med något negativt. Svart är snyggt, sexigt, stilrent, smalnande och skönt.

Hej, jag heter Petra och jag älskar svart.

Not An Addict.

Att inte vilja leva är inte samma sak som att vilja dö. Det är heller inte likvärdigt med att vilja leva den typ av liv som innebär större risker att man önskar sig utsättas för dem. Ett bra exempel är rökare. De fortsätter röka trots vetskapen om att det är ett gift som de suger i sig. Det är ett nervgift som nazisterna sköt med under andra världskriget för att lamslå sina fiender utan att döda dem. Men i tillräckligt stor dos så dör man även ganska direkt. Men vanligast är naturligtvis att man dör den långsamma döden av antingen lungcancer eller KOL. De flesta tror nog att rökare går runt på ett naivt rökmoln och tror att varken lungcancer eller KOL kommer drabba dem. “De är så jävla coola och sexiga med sin cigarett och sin rök att de blir untouchable”… Men jag kan berätta som en f.d. rökare att detta inte stämmer. Jag var vid varje rökfylld inandning fullt medveten om mängden tjära i det nikotinfyllda molnet som fyllde upp och svärtade ner mina lungor att det var livsfarligt. Men jag brydde mig inte. Man fylls förutom av gift också av en viss sorts nonchalans mot tid och hälsa utan lever gärna i nuet. Alternativt “jag slutar imorgon” vareviga dag.

Att leva varje dag på “imorgon” gör att man hamnar i ett handlingsförlamat och ofta deprimerat tillstånd. Inte bara när det kommer till att sluta röka utan också med allt annat som skapar missnöje. Förutom att nikotin är ett starkt gift så är det kraftigt beroendeframkallande. Det är svårt att förklara ordentligt hur en rökare kan slappna av utav något som egentligen höjer pulsen och smutsar ner lungorna. Avhållsamheten kan vara fruktansvärd och det kliar i blodådrorna och händerna kan börja skaka. Sen kommer huvudvärken och hjärtklappningar tillsammans med sugets intensiva stegring. Fruktansvärd känsla.

Vet ni vad det bästa botemedlet är? Övertygelse. All form av avvänjning kräver att man själv tror på att man klarar sig bättre utan. Alkohol, socker, nikotin, BDSM eller metaamfetamin. I små skalor kan man tänka sig att allt är harmlöst. En gång, två gånger eller bara tio gånger. Från att inte kunna klara sig en dag, timme eller minut utan. Och när man väl är fast så är man en missbrukare. Ständigt på jakt för att få sin hunger mättad. De med störst synder och mest avvikande sug blir nattens barn, kungar och drottningar.

Min poäng är att vissa människor väljer aktiviteter som är indirekt farliga för dem och ibland saknar vi kanske kunskap och förståelse när vi egentligen borde fråga varför? För mig hjälpte rökningen mot större sötsug och också som en aktivitet då jag ofta blir besvärad av att sitta still för länge. Det är ett retande sug som påminner mig om att jag måste ut. För mig var det extra hjälpsamt när jag var på jobbet och tog långa promenader på lunchen för att komma tillräckligt långt bort från min arbetsplats och slippa stöta in i kollegor. Jag var tacksam. För varje gång jag var ledsen och ensam så hade jag något. Ett paket med kompisar och en flamma i mörkret.

I fredags morse så blev jag jättesugen på en cigarett till mitt kaffe. Jag var arg på att jag snart varit rökfri i ett år och har ett spädbarn så jag får inte röka. Varför kunde mina föräldrar röka cigaretter hela min barndom utan problem och jag får inte ens ta ett litet festbloss. Jättearg blev jag vid tanken på att mina vilda år med cigg och bärs är över. Nu ska jag agera en renlevnadsmänniska och säga nej till det mesta. Vi gick ut och åt middag i fredags jag och min syster och drack några öl efter kampanjen i centrum. Min syster röker e-cigg och sprang ut bland rökarna mellan varven och jag, stelfrusen från tidigare kunde stanna i värmen och titta på de huttrande nikotinisterna. Plötsligt var suget borta.

Jag vet hur starkt suget än är att jag fysiskt mår bättre utan. Jag minns andningssvårigheter i trappor, hjärtklappning och huvudvärken. Men jag minns också ångesten. Hur stressande det var att inte kunna röka som jag ville på t.ex. en flygplats, jobbet eller i närheten av vissa personer. Jag minns att jag brukade känna mig så svag som hade detta sug som styrde både min tid och min kropp. Jag brukade ha jackfickan full av tändare och ciggpaket och i fredags fiskade jag upp en napp och en oanvänd blöja. Min nya identitet är tydlig och det är inte cigaretterna som bestämmer längre.



7 dagar i svartvitt.







Inga ord och ingen förklaring får man med vid utmaningen som triggade bildskapandet ovan. Jag fuskar dock och tänkte delvis bryta det här. Det var rätt kul faktiskt att ta svartvita och bilder utan människor. Jag får göra det fler gånger utan någon direkt anledning. Jag gillar mitt koncept att posta på Instagram så kan jag bara sno bildlänken hit till bloggen istället för att behöva ladda upp den. Kanske lite småsnålt men min yta på webbhotellet är trots allt begränsad.

Jag är ganska trött och slut idag från dåligt med sömn, tidiga mornar och stannade ute sent igår med syster och drack öl och åt middag efter vårat kampanjande i centrum. Egentligen var det inte så jättesent utan jag kom hem till 22. Men jag är ju ingen ungdom längre och klev upp vid halv 7 för att ta hand om lillen osv. Så idag ska jag lata mig parallellt som jag städar inför ett kalas imorgon åt min systerdotter som vi kör här hemma. Jag fuskar lite med utebelysningen också eftersom det är så himla mysigt i mörkret. Ha en härlig lördag. 🙂

Wonderful Life

God morgon och äntligen fredag. Jag tänkte tipsa om 2 saker; nr 1 är låten ovan: Wonderful Life med bandet Black. Och nedan är nr 2 nämligen en babyhudkräm: lillens ben har haft väldigt torr hud och jag blev instuerad i att köpa en fet återfuktande hudkräm. Så vi har det som en morgonrutin just nu att han får ligga utan blöja och bli insmord. Han älskar det… Och huden blir superlen, både hans och mina händer. Jag köpte den lite otippat från Mathem: Urtekram Zinksalva som har ett lite utökat sortiment i olika kategorier. Typ tygblöjor, snuttefiltar, kioskvaror, frysta bakverk och friterad fisk. Köper folk sådant? Och personer som köper sådant, beställer de verkligen hem mat från nätet? Känns osannolikt.

Nej folk som betalar sig ur besväret att behöva ofrivilligt vistas bland andra människor är A, svinlata morgonrocksanvändare som köper sig ur många olyckliga sammanhang. B, överambitiösa karriärister som beställer hem maten på mobilen under ett toabesök. C, folk som handlar mycket tunga och många grejer, typ: jag ska ha den fetaste festen med 100 st Redbull, 5 liter apelsinjuice, 10 paket ostkrokar och en 3 liters dunk med bensin. Ser ni någon av dessa personer köpa en kartong med ekologiska tygblöjor?! Alltså det finns så klart en del outsiders som ändå handlar mat på nätet fast det är miljöovänligt? Oekonomiskt och säkert brist på socialt engagemang och mingel vid mjölken med fullkomliga främlingar. Jag är en färgglad mix av ABC… Jag köper mig gärna ur besväret att åka och handla, älskar min morgonrock, använder mobilen på toaletten och köper tunga saker. Ja, det är praktiskt helt enkelt.

Så vad händer denna fredag? Närmast är frukost, nyhetsmorgon och vänta på mamma som ska vakta lillen en liten stund medans jag är hos läkaren. I eftermiddag ska vi kampanja i centrum med middag efter. Valfrihet i välfärden blir ämnet. Hoppas ni får en underbar fredag. 🙂

En borgares berättelse.

Jag röstar inte på SD. Jag tycker att SD är ett osceriöst enfrågeparti där både rasister och generellt missnöjda människor samlas. Jag är dock av åsikten att merparten är nog inte rasister men jag är tillräckligt bildad för att veta att det en gång i tiden handlade om det och kanske är den smutsfläcken något de aldrig kommer lyckas tvätta bort. Trots att de nämner både brottsfrågor och vårdköer så fastnar frågan på tiggare, flyktingar och folk som inte är födda i Sverige.

Bilden som ni ser ovan, visst väcker den många frågor: Hur smart är en frukostflinga? Vad ska man rösta på då? Och varför är det så smart? Och i ett demokratiskt samhälle, är det okej att såga folks åsikter för att man anser dem vara främlingsfientliga? Är det socialt accepterat och typ placerat inom någon slags nödlag att man får nätmobbas om de som man vill mobba tros vara av människokränkande åsikter. Man vet inte, men tror starkt på denna teorin.

Jag tycker att det är problematiskt att mobbingen och åsiktskränkningen bara tillåts komma från ena sidan av blocket. Om nu någon SD-röstare skulle göra en liknande post så skulle det inte vara lika okej. “Röstar man på Cubaälskande fattigmansfascisterna så har man lägre IQ än en flaska ketchup” och så vidare. Det skulle bli kaos och säkerligen resultera i en massa demontrationer uppföljd av stenkastning på polis, hundar och andra utnämnda för att bibehålla ordningen. Helt okej så länge man är pro-flyktingar, undviker kokött och pendlar alternativt cyklar till jobbet/skolan.

Man kan inte vara lagom. Typ äta en god kobit nån gång i veckan, ta ut sin miljöklassade hybrid när man åker till jobbet – ensam, dricka en jävla massa pepsi trots att man pantar sina burkar alternativt ger bort till någon EU-migrant som får panta mot vinsten (ofta 100SEK +). Jag är ändå en jävla borgare som tycker att saker är mer komplicerade än så. Jag betalar gärna en massa skatt för att få vara föräldraledig, jag betalar gärna för bättre vård med lägre köer och även för bättrade villkor för de som jobbar inom vården. Jag behöver ingen skattesänkning men uppskattar räntereduktion. “Bara så att jag kan sitta i min belånade kåk och maxa värmepannan medans jag har alla fönster öppna”. Frisk luft… Nej jag bryr mig också. Inte bara om min egen ekonomi och min sons möjlighet till vård, utan om människor; välbärgade, underprivilegierade, kliniskt sjuka, folk från främmande länder, HBTQ-folk, religiösa anhängare och folk i behov av någon form av stöd.

Jag bryr mig. Även fast jag uppskattar små och stora materiella saker i min omgivning och kan tyckas leva “det goda livet”. Peace.

17.11.21

Efter en kämpig natt med diffusa magsmärtor och endast 3 timmars sömn så börjar jag äntligen komma i kapp med energin efter 6st pepsi och en kvarts burk pepparkakor. Jag är nyförälskad i pepparkakor efter många års avisade och osug och i samband med mumsandet så blev jag påmind om varför. Det var ca 10 år sedan på mitt första jobb i området på Kungliga biblioteket. En ganska ledig arbetsplats med merparten anställda: årgång äldre. Vi fikade 2-3 gånger om dagen och efter att nyligen ha slutat röka så uppskattade jag detta som distraktion. Så under ett av vårat fika så kom en av kollegorna med en burk pepparkakor och delade ut pepparkakor. “2 till Petra så kanske hon blir lite snäll” och muttrade runt. Detta efter jag suttit hela dagen och jobbat med en massa uppgifter som kom till följd av hans slarvande. Han hade dessutom kallat mig för “lilla gumman” ett par gånger. Så jag blev extremt förbannad och tänkte saker som: du din frireligiösa fascistgubbjävel kan ta dina sketna pepparkakor och styra upp dit pepparn växer och sen kasta pepparkakorna på honom. Naturligtvis gjorde jag inte det utan satt tyst och drog på läpparna och tuggade på pepparkakorna. Jävla gubbjävel. Han behandlade både kvinnor och unga nedlåtande och tyckte att det är förlåtet för att han är en äldre man. Han ska få bete sig. Mitt exempel statuerar egentligen inte något grovt utan mer brist på respekt. Vilket är just det, mot personer som han ser sig själv vara över.

Jag klagade på diverse saker som han gjorde och fick så klart, det är tråkigt uppförande. Mmm jättetråkigt. De pratade med kollegan och på de kommande fikapauserna så fick jag inga pepparkakor. Det är totaltkört sa min kollega, för vissa ändrar sig aldrig.

17.11.20



“Här står jag med en flaska DÃO 2012, inköpt i Lissabon (taxfree på flygplatsen) 15:e februari 2014. Ca 12 euro om jag minns rätt. Varför öppnar jag den nu undrar ni? På en söndag. Jo för jag kände för det. Ett gott glas rött från en flaska vi haft i hyllan sen 3,5 år tillbaka och jag känner inte längre för att spara på den. Så jag tog på mig min nytvättade favorittröja med färgranna ödlor och började leta efter korkskruv. Så jag kan gå runt och inte bara lukta gott, utan också med ett glas vin i handen när jag piffar. Levandes fullkomligt i nuet där jag kan unna mig det bästa även om det kommer en dag imorgon. För jag lever just nu. I detta ögonblick. Over and out.”

Jag ser ju jävligt sur ut på bilden på mig. Jag tog några och den blev minst suddig, och jag orkade inte stå hela kvällen för den perfekta selfien när jag har en flaska vin att hugga in på. Min plan var att gå runt och placera ut alla växter jag köpt på Plantagen men fastnade i köket sittandes på min barpall och drack vin med pepparkakor och skrev istället de latinska namnen på alla växter jag köpt på små stickor så jag kan ta reda på vad alla växter heter i efterhand. Sen när jag var klar med det så började jag givetvis med alla andra växter jag har hemma. Jag är givetvis inte klar utan har tagit reda på namnen och ska fortsätta idag. Men mina trästickor börjar ta slut så det blir att köpa fler. De jag gillar har jag faktiskt köpt hem via mathem.se när jag ändå beställer hem mat.

Alltså beställa hem mat från nätet måste vara det bästa sen skivat bröd. Jag och mitt enorma pepsiberoende tackar den/de som fick idén till detta. Jag orkar nämligen sällan åka till Ica och köpa en himla massa flak med pepsi och då måste jag be min älskade man som säkerligen har en åsikt om hur mycket pepsi jag får dricka. Så det är bättre att jag bara får det levererat på dagen när bara jag är hemma och gömmer sen alla flaken i vårt osorterade rum närmast altanen. Vi har inte bestämt vad vi ska göra med det rummet än och har bara en massa prylar där. Vi funderar dock på en bar av någon sort. Men det beror ju så klart på hur vi lyckas med resten av våra planer. Det är ju alltid så mycket man vill göra och ibland kanske både pengar och tid saknas.

Just nu är det lite oklart på pengafronten iom bostadskaoset. Jag har nog inte nämnt det men köparen till pappas hus får inte sålt sin lägenhet och har flaggat att det kan vara så att han behöver begå ett kontraktsbrott. Inte så jättekul för mig och mina syskon. Det är dock värst för honom som tappar handpenningen och blir stämd och kan få betala skadestånd men också mellanskillnaden om vi säljer om huset till ett lägre pris. Riktigt illa kan det bli alltså. Det är typiskt att detta händer nu när marknaden varit på topp så länge. Men jag personligen får vara glad att vi sålde vår lägenhet då marknaden var på topp. Nej nu ska jag sätta lite fart eftersom lillen sover gott i sin stol bredvid mig och jag har en chans att få lite saker uträttat. Hoppas ni får en supergrym måndag. 🙂

17.11.19




Kära söndag. Tack för en härlig helg utan för mycket att göra och för många personer att träffa. Nej, helgen har varit precis lagom och utan några som helst krav what so ever. Vi har satt ihop lite möbler, skruvat upp lite saker på väggen, pysslat med mina växter, städat, kollat på tv och ätit god mat.

Alex har också skaffat sig ett nytt intresse, nämligen att titta och lyssna på sina föräldrar när de sjunger med i låtar. En favorit är låten nedan. Hoppas ni får en underbar söndagskväll och start på nya veckan.