En borgares berättelse.

Jag röstar inte på SD. Jag tycker att SD är ett osceriöst enfrågeparti där både rasister och generellt missnöjda människor samlas. Jag är dock av åsikten att merparten är nog inte rasister men jag är tillräckligt bildad för att veta att det en gång i tiden handlade om det och kanske är den smutsfläcken något de aldrig kommer lyckas tvätta bort. Trots att de nämner både brottsfrågor och vårdköer så fastnar frågan på tiggare, flyktingar och folk som inte är födda i Sverige.

Bilden som ni ser ovan, visst väcker den många frågor: Hur smart är en frukostflinga? Vad ska man rösta på då? Och varför är det så smart? Och i ett demokratiskt samhälle, är det okej att såga folks åsikter för att man anser dem vara främlingsfientliga? Är det socialt accepterat och typ placerat inom någon slags nödlag att man får nätmobbas om de som man vill mobba tros vara av människokränkande åsikter. Man vet inte, men tror starkt på denna teorin.

Jag tycker att det är problematiskt att mobbingen och åsiktskränkningen bara tillåts komma från ena sidan av blocket. Om nu någon SD-röstare skulle göra en liknande post så skulle det inte vara lika okej. “Röstar man på Cubaälskande fattigmansfascisterna så har man lägre IQ än en flaska ketchup” och så vidare. Det skulle bli kaos och säkerligen resultera i en massa demontrationer uppföljd av stenkastning på polis, hundar och andra utnämnda för att bibehålla ordningen. Helt okej så länge man är pro-flyktingar, undviker kokött och pendlar alternativt cyklar till jobbet/skolan.

Man kan inte vara lagom. Typ äta en god kobit nån gång i veckan, ta ut sin miljöklassade hybrid när man åker till jobbet – ensam, dricka en jävla massa pepsi trots att man pantar sina burkar alternativt ger bort till någon EU-migrant som får panta mot vinsten (ofta 100SEK +). Jag är ändå en jävla borgare som tycker att saker är mer komplicerade än så. Jag betalar gärna en massa skatt för att få vara föräldraledig, jag betalar gärna för bättre vård med lägre köer och även för bättrade villkor för de som jobbar inom vården. Jag behöver ingen skattesänkning men uppskattar räntereduktion. “Bara så att jag kan sitta i min belånade kåk och maxa värmepannan medans jag har alla fönster öppna”. Frisk luft… Nej jag bryr mig också. Inte bara om min egen ekonomi och min sons möjlighet till vård, utan om människor; välbärgade, underprivilegierade, kliniskt sjuka, folk från främmande länder, HBTQ-folk, religiösa anhängare och folk i behov av någon form av stöd.

Jag bryr mig. Även fast jag uppskattar små och stora materiella saker i min omgivning och kan tyckas leva “det goda livet”. Peace.

pixelstats trackingpixel

2 thoughts on “En borgares berättelse.

  1. Bettan

    Men du skojar väl nu? Sverigedemokraternas anhängare gör ju inget annat än att posta om vansinniga kommunister, vrålande batikhäxor, lågintelligent vänsterpack och vi ska alla helst våldtas av “aporna vi importerat” så vi lär oss veta hut. Läser minst ett 20-tal våldsamt vänsterhatande kommentarer om dagen från Sverigedemokraterna på olika sociala medier.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *