Tiden går fort.

9 månader och 2 dagar sedan. Då lämnade du mig. Jag stod där utanför ditt hus och höll för min gravidmage. Det var i vecka 30 och det syntes. Det var som om alla väntade sig att jag skulle bryta ihop mest eftersom jag var i ett utsatt tillstånd. Men jag sa inget och andades tyst när de passerade mig med min döda pappas kropp. Det var 9 månader sedan, plus 2 stycken dagar som jag sörjt men också hållit igång. Ni vet säkert som jag sagt att min terapi är mina växter. De är vackrare och mer välmående än någonsin och sakta läker mitt inre vid varje lyckad plantering. Jag ser det själv som väldigt poetiskt hur mina tårar och min sorg kan skapa något så vackert.

Jag har i dagarna roddat om mycket bland mina växter och flyttat fram mina finaste där de syns bättre. Jag vill ju kunna skryta lite om vad jag skapat. Och jag längtar till våren då jag kommer få utforska våran trädgård och se vad som dyker upp. Det blir fantastiskt. Vi har också accepterat poolofferten och ska planera in grävandet och de som planerar utefter tomtens förutsättningar. Så när jag blir ledsen och saknar pappa, så försöker jag tänka framåt. Jag vill lära mig minnas utan att riskera att gråta varje gång. Jag ska öva mer och håller just nu på att gå igenom pappas gamla fotoalbum. Det är både vackert, sorgset och intressant. Min vision är att pappa måste varit så lycklig och glad i 20-års åldern då han reste runt, umgicks med sina vänner och spelade bridge. Bilderna vittnar om en lycklig ung man som antingen inte visste att han skulle vara död 40 år senare. För mig är det obehagligt och jag blir rädd. Jag kan också dö om 30 år även om sannolikheten är låg så var jag så totalt oförberedd mentalt på att detta kan hända.

I min både sorg och rädsla så vet jag inte hur jag ska agera med allt och jag får dåligt samvete. För massvis med olika saker omkring mig. Hasse kastrerades i fredags och då upptäckte man att han hade dubbelsidig öroninflammation. Något vi började misstänka redan dagen innan. Så han behandlas för detta just nu. Sen är Musse här fortfarande och går på både diet samt färskfoder eftersom han tagit bort tänder. Sen har Alex sin första tand på gång och börjar bli lite grinig av och till. Han sover ju mindre på dagarna och det blir mindre och mindre pauser. Men jag kommer i alla fall långt med hemmet inredningsvis och så. Jag gillar tanken på att jag jobbar inne på vintern och ute på sommaren när det kommer till hemmet. Men vi tar några svängar runt huset på dagarna. Då är det jag, hundarna och Hasse som tar ett varv. Det är typ så långt de pallar i kylan som råder de stackarna. Så vi satsar på fler småturer utomhus. De vet oftast hur de ska säga till om de verkligen måste ut. Så de är oftast skötsamma. 🙂

Jag har hittat pappas LP-skivor och en massa annat skoj i garaget. Jag försöker fortfarande jobba av det som är ouppackat. Alex börjar uppskatta att titta på när jag går igenom saker och fotoalbum så det är kul. Jag kom på idén igår natt med att göra ett “släktträd” där jag kan rita och klistra på kort. Det kan nog bli ett roligt projekt. Jag vet ju inte allt om mina släktingar och det kan vara kul att kunna berätta vidare. Så jag ska börja kolla på idéer till detta tänkte jag. Samtidigt samlar jag ihop påskpysselsaker så jag kan skapa lite påskpynt. Det blir också jättekul och jag har sparat lite kvistar och döda småträd som jag kan spraya och använda som påskris. Jag gillar ju väldigt mycket att återanvända saker. Jag kom på också att jag ska ta mig tid och lista sådant som jag gärna spar på och varför. Så får ni bättre idéer också kanske? Jag brukar skoja att jag är värsta Ernst korsat med MacGyver här hemma. Jag gillar ju att hitta på bra idéer och inreda kreativt och praktiskt. Om jag får upp en bra organiserat hem med fina detaljer så kommer jag spara tid framöver brukar jag tänka.

Förresten har jag nu gått ner 8 kilon, det ser jag som en seger men har fuskat i mig några knäckemackor med kaviar. Jag är ju så svag för en god kaviarmacka. Men det är bra att varva diet med vanlig mat så kroppen ändrar förbränningen lite fram och tillbaka brukar jag föreställa mig. Men jag vet inte mycket om detta. Jag går på resultat enbart i detta. Så 8 kilo kvar till midsommar verkar ju som ett bra mål tänker jag. Vi ska ju till Kanarieöarna i April också, då blir det minsann ingen diet utan jag ska jobba på min solbränna och dricka kalla öl och så vidare. Så min ämnesomsättning lär påverkas flera gånger fram tills dess. Men ni får hålla tummarna för mig, så ska jag ha en fin och slank midsommarklänning och frossa i potatis. Mums… Det ser jag fram emot.

Jag har väl gjort mitt första stora inköp sen pappas husförsäljning och köpte loss bilen från Toyota. Så den är helt min numera. Hehe min helförsäkring kostar lite mycket tyckte vi. Typ 550:- i månaden och Niclas var inne på att gå ner till halv eftersom skillnaden var enbart vagnskada. Det är det enda jag nyttjar svarade jag. Så tyvärr det är smällar man får ta när man slarvat tidigare i sin körning. Men jag lärde mig en viktig läxa där när jag försökte köra in i ett garage och pillade på mobilen samtidigt. *Baam* sa det och en stor metallbit sög tag i bilen vid backdörren. Då dök frågan upp, backa eller köra fram? Jag gasade och åkte ner till min parkeringsplats och undersökte skadorna. Det kommer bli dyrt tänkte jag. Fast inte så dyrt för mig, för jag hade helförsäkring med vagnskada så 3000:- i självrisk och skadan gissade jag tillsammans med en bilexpert på cirka 25 000:-. Jag har inte krockat eller kört in i några föremål oavsiktligt sen dess och rör i princip aldrig mobilen när jag kör. Jag har liksom en rutin när jag sätter mig i bilen där jag lägger bort saker och startar musiken innan jag åker, öppnar läskburken eller vattenflaskan. Dvs gör sådant man inte vill göra när man kör. Så jag har kört hyfsat felfritt sedan dess. Ändå ska det kosta. Men jag blir väl tacksam den dagen det smäller.

Alex är nu en glad halvårsbebis som skrattar och ler. Han ger mig mer energi än han tar än så länge. Men visst, hans första tand är på gång och fler kommer följa. Bäst att vila sig nu när man kan tänker jag. Snart kommer stormen säkert. Han kan nästan sitta själv, men inte helt. Så jag har byggt en liten koja till honom med hans gym och en massa kuddar. Blev supertjusigt. Fotar nog senare, men nu är det mat för Alex och jag ska fortsätta städa lite. Ett arbete som dessvärre aldrig blir avslutat.

pixelstats trackingpixel

One thought on “Tiden går fort.

  1. Emma

    Vi hade också otur med bilförsäkringen (den blev riktigt dyr fast vi körde bra). Då tipsade min mamma mig om en bilförsäkring som heter Enerfy och vi sparade rätt mkt med den faktiskt! Det är en användarbaserad försäkring som utgår från hur du kör, så kör du bra blir det billigare – det passade oss perfekt! Bara att rekommendera 🙂

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *