Petra & Pillijoks, vem är jag?

Vem är jag? Det har jag länge undrat. Kanske typ hela mitt liv av och till. Just nu är jag en miniatyrfantast, som försörjer sig beroende som IT-specialist på Microsoft. Jag är mamma, matte och någons fru. Jag gillar att skriva och fotografera delar av mitt liv i hopp om att inspirera andra till vardags.

Jag gillar verkligen inredning och att skapa små men märkbara illusioner genom att leka med ljuset. #AnnorlundaInredning ska förutom #Pillijoks bli min mest använda hashtagg framöver. Hashtagg som jag uttalar med en kort vokal så som vi svenska bör i med stavningen, för att vara lustig. Jag brukar försöka vara lustig då och då i saker eller puns omkring mig och lyckas olika bra i mina försök.

Jag uppskattar drycker enormt. Först och främst Pepsi Max, sen Ramlösa Granatäpple, sen Staropramen, Baileys eller en kall Bowmore med Is. Jag skiter i att man inte ska ha is i Single malts. Jag tycker det är skitgott och bryr mig inte om vad andra tycker om hur jag ska dricka min whiskey. Ett annat intresse är också sour ales i svartvinbärssmak (kan misstas för saft) eller Dougges Tropical Thunder. Ibland slinker det också ner en och en annan Red bull light i strumpen men då efter en svårsoven natt. Men det påminner mig om att jag också dricker kaffe och av och till thé.

Jag är överlag rätt pysslig och gillar att planera rum och områden omkring mig och göra det mer effektivt. Jag inspireras främst till detta via Pinterst och har en egen sida där man så klart kan följa min aktivitet där. På Sonos One systemet här hemma gungar det ofta av reggae, rivig progg alternativt mysig och klassisk rock. Typ Janis Joplin (som är den personen jag helst vill träffa, fick man välja död eller levande.) Thin Lizzy, The Killers, David Bowie, The Who, Nationalteatern, Bob Marley, Queen, Dire Straits, Eminem, Ed Sheeran, Avicii, Robyn, Scorpions, Guns & Roses, Tool, Magnus Uggla och Cornerlis Vreesijk och Abba. När jag var barn så var jag den enda i klassen som gillade Abba och blev ordentligt retad. Man skulle gilla Ace of Base på 90-talet och inte fossiler som Anne-Frid och Agneta. Men sen vet vi hur det gick. Abba har ju liksom ett helt museum och en existerande fanbas även 30 år senare. Och vart fan är jävla Ace of base? Inte på Riddarholmen iaf.

Jag är en saksamlare och shoppingmissbrukande läppbitare. Inte så där ofta och mycket så jag konstant går runt med en sårig läpp utan diskret och på insida så endast jag märker av det. Skitstörigt. Jag tänder alltid för många ljus i mitt hem och glömmer att släcka alla brinnande ljus. Men som tur är så resulterar denna slarvhet sällan i några olyckor. Men om det skulle hända så äger jag en brandfilt i köket, samt brandsläckare i både vardagsrummet och biblioteket som också Pelargonerna bor i. Sen har jag också en mindre samling med antika böcker som jag köper på Tradera. Det är alltid bra om det är billigt för då kan man köpa flera saker. Jag tycker att det är en av de bästa fördelarna med vårat hus att det ryms så mycket saker så min dämpade OCD-horder får leva utlopp för alla visioner jag får.

Jag är rätt fascinerad och road av vampyrer. Alltså jag tror ju såklart inte på att de finns på riktigt och jag har sett Outsiders om folk som tror det. Ingen vacker syn alltid, men tror man så tror man. Men jag håller mig till TV mestadels men spelar också en vampyr i datorspelet The Sims som jag spelat sedan det kom. Jag spelar också en undead mage i World of Warcraft och älskar att PVPa och döda de goda. Egentligen finns det inga goda och onda sidor men jag brukar låtsas det och att jag är en elak jävel. Jag kan jälvas rätt mycket med folk som levlar eller noobs överlag. Så skapa lite kreativt näthat och trollande är jag nog skyldig till. En eller flera gånger.

Jag tycker att det är snyggast med lockigt hår på mig själv men är för jävla lat för att locka håret ofta. Kanske blir året 2018 året då jag bryr mig mer om mitt yttre överlag. Fast jag hoppas typ inte det för det är så jävla dyrt att försöka upprätthålla sitt utseende. Jag menar, come an. Varför ska lite smet i ansiktet vara så jävla dyrt? För i tiden tvättade man typ håret med lera och käkade bark och så vidare. Det pallar inte jag utan jag får köpa och helst hemleverat. Jag skäms ju när jag åker till Ica Kvantum i Vallentuna ibland och räcker fram en post-it med avinummer. De är dock både vana och har rutin och ler alltid glatt. Riktiga kämpar tycker jag. Dock är gången mellan kassorna och paketutlämningen för jävla smal. Och det bättras inte på av att medparten av invånarna i Vallentuna samt besökare av Ica Kvantum på dagtid ofta släpar runt med hjuldrivna vägblockare överallt. Sen saknar de flesta också spelsinne i sin vardag och det blir rent utav kaos varje gång. Och där står jag med en bebis på magen i Ergobaby-selet som jag läst ska vara bra i Facebook-gruppen bärsjalar och en kundkorg full med paket. Är det jul snart frågar någon pensionär varje gång. Skit i det du, din gubbjävel muttrar jag bort.

Jag älskar Ernst Kirchsteiger. Jag menar vem blir kär i en sten och lagar egen korv lika bra som honom? Ingen jag vet i alla fall. Även om han ibland har en väldigt monotom inredning så är han ändå kul att följa. 

Och här följer ni mig och min fartfyllda resa framåt i Vallentuna och som nybliven förälder samt villaägare. Men också bloggerska samt grundaren av #pillijoks som betyder inget. Eller vad som helst…

pixelstats trackingpixel